>inreda

>Jag skulle vilja inreda min lägenhet så att den blir jättefin.

Men samtidigt så vill jag inte inreda den här lägenheten.
Jag vill inreda ett permanent hem.
Just nu känns det så flyktigt att bo i lägenhet.
Ensamt.
Ibland så får jag sån längtan efter att ha ett riktigt hus att bo i. Inte bara ett hus. Jag vill ha ett HEM. Jag vill komma hem till värme. Till kärlek.
Hur får man till det?
Andra lyckas hela tiden, vad gör jag då kvar i min lägenhet, ensam?

>så trött

>Jag är så sjukt trött.. Jag vet inte riktigt anledningen till det men jag har mina aningar. Bristande kost.Jag skulle tro att det är den stora boven. Jag äter för dåligt helt enkelt. När jag tänker efter så äter jag:

Lite frukost
ganska mycket lunch
oftest en eller två mackor till middag
och inget mer..
Svårt att klura ut varför jag är trött…..
jag måste göra en förändring i mitt liv.

>ljusare tider

>Ljusare tider kräver ljusare hår. Så är det bara och det är ett faktum.
Jag var till Frisören igår. Gud vad jag älskar min frisör, hon är den enda som jag inte är nervös för innan jag går dit. Jag är supernöjd med mitt hår. Det är ljusare och framför allt så klippte vi av allt mitt slitna hår vilket inte var så lite….

>Hon säger att hon redan sett Spanien

>Det verkar som om du och jag aldrig får vara på samma ställe min kära vän och syster.
När du är glad så är jag ledsen och när jag är glad så är du ledsen. Jag undrar var finns logiken i detta?

Att det aldrig ska ta sliut liksom. Men det är väl det som är livet. En ständig kamp om överlevnad där endast de starkaste finns kvar i slutet. När man kämpat, slagits, spillt både blod och tårar vad får man då? Är det då man får allt det man alltid kämpat för? Kärlek, Vänskap, Lugn, Ro, Trygghet..?

Ibland så kan jag fråga mig hur mycket det egentligen är värt. Svaret jag kommer fram till blir aldrig annorlunda. Det är värt det. Det är värt varenda kraft man har att kämpa med.
Varför är det svårare för vissa?
Varför ska en en del människor få kämpa tills de inte orkar mer? Varför får en del människor aldrig någon lugn och ro? Aldrig någon trygghet. Någon som säger: ”jag älskar dig”.
Det är så lätt att man hamnar i en ond cirkel tror jag. Jag vet att jag har lätt för det själv. Att inte se dom ljusglimtar man har runt omkring sig när det händer något. För när det blir sådär svart så att man inte ser ens det starkaste ljus så orkar man inte ha ögonen öppna längre. Då spelar det ingen roll vad som händer runtomkring..
Är man tillräckligt stark själv då för att ta de sista krafterna man har till att öppna ögonen har man tur. Har man någon som hjälper en upp på fötter igen har man ännu mer tur. Det tråkiga är att det inte är så många som har sån tur att man har någon runt sig som ser det innan det är försent..
Jag hoppas att jag kan se om det händer någon av mina nära något innan det är försent.. Innan det blir sådär kolsvart…

>ibland undrar jag varför jag inte kan vara felfri. Inte säga den där saken, inte göra det jag gjorde, inte tänka det jag tänkte. Det finns så många gånger som jag har tänkt efteråt att vafan gjorde jag så för?

Varför ska jag alltid klanta mig?

>domare

>Jag kan vara ganska dömande har jag kommit på. Eller väldigt dömande kanske man ska säga.
Jag har ganska lätt att bestämma mig innan för att jag inte ska gilla någon. En sida hos mig själv som jag inte är jättestolt över men som ändå finns där.
En grej hos mig själv som jag ändå vill ha kvar. Konstigt att jag tänker så. Men på något sätt så tror jag ändå att man känner på sig hur en människa är, om man passar ihop. Jag tror att man undermedvetet redan vet om man skulle passa ihop eller inte.
Visst kan man bli överraskad av någon.. Jag säger inet alltid att det funkar.

Men jag ser mitt snabba dömande som ett slags skydd för mig själv. För att ingen som inte ska vara i min sfär ska ta sig in och skada mig.

Jag tror att det är så att utan att behöva prata med en människa så kan du säga om det ärt någon du vill ha i ditt liv eller inte.
Det här med att man ska ge alla en chans vet jag inte om jag gillar.
Om jag märker att det är en människa, vi kan säga att vi har gått i skolan med varandra. Vi har inte pratat något med varandra så vi känner inte varandra. Vi har sagt hej. På något sätt så känner jag av om vi skulle passa ihop eller inte. Varför ska jag då ge henne eller honom en chans?
En chans till vad..?
Att komma mig nära..?
Nejtack.

>En sak som jag hatar med mig själv är att ajg har så svårt att uttrycka mina åsikter och mina känslor. Jag vet inte varför jag tycker att det är så svårt. Det verkar så enkelt när andra gör det..
Idag hade varit en bra dag för mig att uttrycka mig på riktigt.

>Frukostplaner

>Jag hade hoppats på sovmorgon i morse men det hade tydligen inte min kropp ställt in sig på utan jag vaknade åtta av mig själv.. Suck, är man skadad då?

Nej kanske inte, det är väl en ganska normal tid att vakna. Anywho, Jag har legat och dragit mig i sängen nu till tio ungefär då jag bestämde mig för att släpa upp mitt skrälle till kropp och städa undan i köket för att senan göra en dunder-frukost.
Jag har kommit så långt som att koppla in datorn till högtalarna och slagit på musiken, det är alltid ett plus :D
Så, mnu har jag inte tid att skriva mer, jag börjar bli hungrig och innan jag kan äta så måste jag städa..

>bota huvudvärk…

>Nu ska jag duscha och hoppas på att huvudvärken försvinner… Har hört att det finns ett alldeles speciellt sätt att bli av med den… Men då måste man vara två.

Det vet jag ju ingenting om, bara lösa rykten i och för sig. Menmen
Duschen nu! :)

>Per Morbergs skagenröra

>

Ikväll så blir det Bakad potatis med Skagenröra! Det ser jag fram mot :D

Eftersom jag så sällan faktiskt lagar mat så vill jag oftast när jag gör det göra det lite extra speciellt :)


Skagenröra

FÖR SKAGENRÖRA BEHÖVER DU:

500 g oskalade räkor
1 dl majonnäs
1 dl gräddfil
1 tsk konjak
1 krm salt
1 krm nymalen vitpeppar
2 msk hackad dill + några
kvistar till garnering
50 g löjrom
1 citron

GÖR SÅ HÄR:

1. Skala och blanda räkorna med majonnäsen och gräddfilen i en skål. Tillsätt konjak, salt och peppar.

2. Blanda ner den hackade dillen i räkröran strax före serveringen så att den behåller sin spänst.

4. toppa med en klick löjrom.

5. Garnera med citronklyfta och dillkvist.

>Lost in Milan

>

Jag och mamma kom hem från Italien igår. En resa som var fantastisk!
så mycket som jag har sett och gjort!
Milano åker jag gärna tillbaka till.
När jag får tid så ska jag sätta mig ner och skriva lite om alla händelser, upptåg och saker som vi sett och gjort. Men tills dess så får ni nöja er med dessa: