>inreda

Uncategorized

>Jag skulle vilja inreda min lägenhet så att den blir jättefin.

Men samtidigt så vill jag inte inreda den här lägenheten.
Jag vill inreda ett permanent hem.
Just nu känns det så flyktigt att bo i lägenhet.
Ensamt.
Ibland så får jag sån längtan efter att ha ett riktigt hus att bo i. Inte bara ett hus. Jag vill ha ett HEM. Jag vill komma hem till värme. Till kärlek.
Hur får man till det?
Andra lyckas hela tiden, vad gör jag då kvar i min lägenhet, ensam?

>så trött

Uncategorized

>Jag är så sjukt trött.. Jag vet inte riktigt anledningen till det men jag har mina aningar. Bristande kost.Jag skulle tro att det är den stora boven. Jag äter för dåligt helt enkelt. När jag tänker efter så äter jag:

Lite frukost
ganska mycket lunch
oftest en eller två mackor till middag
och inget mer..
Svårt att klura ut varför jag är trött…..
jag måste göra en förändring i mitt liv.

>ljusare tider

Uncategorized

>Ljusare tider kräver ljusare hår. Så är det bara och det är ett faktum.
Jag var till Frisören igår. Gud vad jag älskar min frisör, hon är den enda som jag inte är nervös för innan jag går dit. Jag är supernöjd med mitt hår. Det är ljusare och framför allt så klippte vi av allt mitt slitna hår vilket inte var så lite….

>Hon säger att hon redan sett Spanien

Uncategorized

>Det verkar som om du och jag aldrig får vara på samma ställe min kära vän och syster.
När du är glad så är jag ledsen och när jag är glad så är du ledsen. Jag undrar var finns logiken i detta?

Att det aldrig ska ta sliut liksom. Men det är väl det som är livet. En ständig kamp om överlevnad där endast de starkaste finns kvar i slutet. När man kämpat, slagits, spillt både blod och tårar vad får man då? Är det då man får allt det man alltid kämpat för? Kärlek, Vänskap, Lugn, Ro, Trygghet..?

Ibland så kan jag fråga mig hur mycket det egentligen är värt. Svaret jag kommer fram till blir aldrig annorlunda. Det är värt det. Det är värt varenda kraft man har att kämpa med.
Varför är det svårare för vissa?
Varför ska en en del människor få kämpa tills de inte orkar mer? Varför får en del människor aldrig någon lugn och ro? Aldrig någon trygghet. Någon som säger: ”jag älskar dig”.
Det är så lätt att man hamnar i en ond cirkel tror jag. Jag vet att jag har lätt för det själv. Att inte se dom ljusglimtar man har runt omkring sig när det händer något. För när det blir sådär svart så att man inte ser ens det starkaste ljus så orkar man inte ha ögonen öppna längre. Då spelar det ingen roll vad som händer runtomkring..
Är man tillräckligt stark själv då för att ta de sista krafterna man har till att öppna ögonen har man tur. Har man någon som hjälper en upp på fötter igen har man ännu mer tur. Det tråkiga är att det inte är så många som har sån tur att man har någon runt sig som ser det innan det är försent..
Jag hoppas att jag kan se om det händer någon av mina nära något innan det är försent.. Innan det blir sådär kolsvart…

Uncategorized

>ibland undrar jag varför jag inte kan vara felfri. Inte säga den där saken, inte göra det jag gjorde, inte tänka det jag tänkte. Det finns så många gånger som jag har tänkt efteråt att vafan gjorde jag så för?

Varför ska jag alltid klanta mig?